Beschreibung:

IVAN AGUÉLI 1869-1917 Landskap Olja på duk fäst på kartong, 25,5 x 32,5 cm. Numrerad 5 PROVENIENS AB Konstverk, Stockholm Fru J. Widén, enligt påskrift på baksidan UTSTÄLLD Minnesutställningen, AB Konstverk, Stockholm 1920 Aguéli-utställningen, Nationalmuseum, Stockholm 1939 Ivan Aguéli var en kosmopolit med internationella konstnärskontakter på hög nivå. Det stora intresset för språk och främmande kulturer tillsammans med de långa utlandsvistelserna gjorde honom öppen för nya strömningar och trender som hans konstnärskollegor i Sverige förmodligen aldrig hört talas om. I 1890-talets Paris fascinerades han politiskt av anarkismen och konstnärligt av Paul Gauguin och symbolismen - en nära vän och lärare var Emile Bernard. Aguéli var en av de få som genast tog kubismens abstraktioner på allvar, detta trots att hans eget måleri knappast låg särskilt nära den dogmatiska kubismen, men som skrivande konstteoretiker och konstkritiker, en verksamhet som han kallade kubistmetafysik, har han sin givna plats i den svenska kubismens historia. Aguéli medverkade bland annat i l´Encyclopédie Contemporaine Illustrée och uppmärksammade tidigt målare som Henri Matisse Pablo Picasso och Fernand Léger I sin ungdom hade Aguéli mer eller mindre på egen hand kommit fram till ett närmast syntetiserande måleri med den gotländska naturen som ledmotiv. Ivan Aguélis gotländska landskapsmålningar från början av 1890-talet har en för tiden unik abstrakt karaktär och präglas av ett transparent ljus som förefaller att stråla ut från målningarna. Samtidigt är de mycket inspirerade av det franska 1800-talets fria landskapsmåleri. När Aguéli återvände till Paris i slutet av 1892 sammanträffade han med Olof Sager-Nelson Vid denna tid ägnade han sig endast sporadiskt åt måleriet. Hans tankar upptogs av religion, främst islam, som han konverterar till 1898, men även sufismen och orientaliska språk. Detta resulterade i ett långt uppehåll i Aguélis konstnärliga verksamhet. Inte förrän 1911, då han återvände till Sverige, lockade Carl Wilhelmson honom att åter ta upp penslarna. Han målade då modeller, för övnings skull, men också porträtt som låg mycket väl till för hans skarpa psykologiska blick. Särlingen Ivan Aguéli ses idag som en av den svenska modernismens absoluta förgrundsfigurer. Man skulle kunna beskriva honom som intimist och färglyriker, men samtidigt är han i sitt måleri mer avancerad och revolutionär än hela sin generation. Genom minnesutställningen i Stockholm 1920 fick den svenska publiken för första gången en mer fullständig inblick i Ivan Aguélis sällsamma och enastående konstnärskap. 1912 lämnade Aguéli Sverige för gott. Färden gick till Frankrike, Egypten och slutligen Spanien där en tågolycka utanför Barcelona 1917 hastigt ändade målarens liv.