Beschreibung:

IVAN AGUÉLI 1869-1917 Spanskt landskap Olja på duk, 18 x 22 cm. . PROVENIENS Läkaren och konstsamlaren Karl Emil Widlund, Stockholm därefter genom arv till nuvarande ägare . UTSTÄLLD Ivan Aguéli - Minnesutställning, Nationalmuseum, Stockholm 1939, katalognr 161 . LITTERATUR Axel Gauffin: Ivan Aguéli - människan - mystikern - målaren, SAK 1940-41, del II, omnämnd i verkförteckningen som nr 234 med följande beskrivning: "I förgrunden kuperad terräng med grågrön och blågrå grönska mellan belysta ula klippväggar. I mellanplanet grönskande slätt med hus och träd. I bakgrunden blånande berg. Ljust gråblå himmel". . Ivan Aguéli föddes i Sala men kom att tillbringa större delen av sitt liv utomlands - Europa, Indien och Afrika lockade den rastlöse resenären. Han tecknade mycket som barn och bestämde sig för att bli artist under en gotlandsvistelse 1889. Våren 1890 reste han för första gången till Paris för att studera och sökte där upp Emile Bernard som undervisade i teorierna bakom den nyfunna syntetismen. Aguéli vistades i Stockholm under en kortare tid 1891 men återvände snart till Paris där han försörjde sig som skribent samtidigt som han lärde sig flera främmande språk. Några år senare befann han sig i Egypten, dit Bernard flyttat något år tidigare, och blev fascinerad av den nordafrikanska atmosfären. Kairo var, enligt Aguéli, "nödvändigt i en målares utveckling. Cairo eller något i den stilen. Ty här är allt syntetiskt, och det är just det vi behöva, vi det 19:de århundradets barn". Mångsysslaren Aguéli målade endast under två perioder av sitt liv; dels under ungdomsåren 1889-95 och dels 1911-1917 som på grund av den tragiska tågolyckan kom att bli hans sista. Aguélis ouvre domineras av landskapsmålningar där motiven hämtats från såväl Egypten som Frankrike och Spanien. Aguéli var som mest intim i sina landskapsskildringar, menade Gunnar Ekelöf som gav dem följande tolkning: "I landskapen är han kanske intimast, de må vara hur monumentala som helst. Det förefaller mig som om han i dem kände sig mera fri från den åtrå och den samtidiga antipati som människan väcker hos honom". Det var kanske som Ekelöf skrev att Aguéli hade dubbla känslor inför mänskliga motiv. En bidragande orsak måste ha varit, såsom Aguélikännaren Viveca Wessel påpekat, att han som muslim var förbjuden att avbilda människor. . Målningen Spanskt landskap utfördes under den period som kom att bli Aguélis sista, åren 1916-17 då han vistades i Spanien. Mer eller mindre tvingad att lämna Egypten anlände han i februari 1916 till Barcelonas hamn utan reskassa att fortsätta färden hem till Sverige. Aguéli trivdes dock i Spanien, ansåg det vara ett idealland för målare och arbetade enligt principen "Man är aldrig nog nära in på naturen".