Beschreibung:

IVAN AGUÉLI 1869-1917 Blå flicka Olja på duk, 23,5 x 18 cm. Troligtvis utförd omkring 1891 PROVENIENS Fru Hertha Lublin, Stockholm. UTSTÄLLD Nationalmuseum, Stockholm: John Gustaf Agelii med konstnärsnamnet Ivan Aguéli 1939, katalognr 187 LITTERATUR Axel Gauffin, Ivan Aguéli Människan - mystikern - målaren. SAK publikation nr XLIX, Stockholm 1941, beskriven under katalognr 250, sidan 320 Jämför: Viveca Wessel, Aguéli. Porträtt av en rymd, Stockholm 1988, Flicka i blått, avbildad i färg på sidan 53 samt Flickporträtt, avbildad sidan 55 "Trots sin korta verksamhetstid och de materiella svårigheter som hindrade honom i arbetet och trots den mångsidighet i intressen som splittrade hans krafter hann han göra en insats som är en av de märkligaste och tyngst vägande i det som vi i dag kallar modernt svenskt måleri". (Yngve Berg recension i DN över Aguélis stora utställning på Nationalmuseum 1939). När kvarlåtenskapen efter Ivan Aguéli genom Prins Eugens försorg räddades hem till Sverige visade den sig bestå av 179 målningar och 80 teckningar. Förutom konstverken fanns också två lådor med böcker och manuskript. Namnet Ivan Aguéli var vid den här tiden tämligen okänt i Sverige, utom för en mycket initierad krets av vänner och kollegor. När verken packades upp på Waldemarsudde i närvaro av både prinsen och vännen Karl Nordström föranledde detta den senare att skriva följande yttrande: "Stackars Aguéli skall väl på detta sätt få sin upprättelse och sitt namn inskrivet med heder i vår konsthistoria. En stor del av dessa små lappar äro koloristiska mästerstycken helt enkelt, storligen förtjänade att räddas från glömska och underkastande. Det är en ovanlig, en äkta målarbegåvning, som givit upphov till dem." (Karl Nordströms dagboksanteckningar 20/11 1920). Ungefär samtidigt som Aguélis drömmar om att bli konstnär vaknade i 17-årsåldern, väcktes hans intresse för religionen och mystiken. Under några sommarvistelser på Gotland lärde han känna Richard Bergh och Karl Nordström en vänskap som kom att vara livet ut. Trots motstånd hemifrån gav fadern honom till slut tillåtelse att resa till Paris 1890. Aguéli kände sig hemma direkt i den internationella miljön och var redan från början väl insatt i de konstnärliga strömningarna. Han tog på eget initiativ kontakt med konsthandlaren Père Tanguy för att få se hans verk av Cézanne och van Gogh. Genom Tanguy kom förmodligen Aguéli i kontakt med Émile Bernard och syntetismen. Den konstteoretiska diskussionen med Bernard lockade lika mycket som ämnen som filosofi och religion. Åren i Paris varvades med somrar i Sverige och en allt större vurm för Egyptens konst och kultur och österländsk filosofi. Sommaren 1891 tillbringade han på Gotland där han utförde flera porträtt av en flicka från trakten, Flicka i blått (Göteborgs konstmuseum) och Flickporträtt (Moderna museet). Blå flicka är troligen utförd under samma period som de tidigare nämnda två målningarna. Tyvärr fick Aguéli aldrig uppleva sitt publika genombrott som skedde med en minnesutställning i Stockholm 1920, tre år efter hans död. I dag har Ivan Aguéli en central plats i konsthistorien bland de konstnärer som bidrog till att introducera den moderna konsten till Sverige. Changes Konstnären föddes 1869, ej 1896 The artist was born in 1869, not 1896