Beschreibung:

ISAAC GRÜNEWALD 1889-1946 Cirkus Olja på duk, 46,5 x 38,5 cm. Utförd 1918 Studie till den större oljemålningen Cirkus, 172 x 130 cm som visades vid den omtalade expressionistutställningen på Liljevalchs konsthall 1918. Det var i slutet av september månad 1907 som den unge Isaac Grünewald tillsammans med vännen Einar Jolin lämnade Sverige för att bege sig till Paris. I den moderna storstaden samlades konstnärerna från all världens hörn, här fanns också mästerverken av äldre tiders konstnärer att studera. Grünewald inleder med överväldigande besök på Louvren och fortsätter med Luxembourgmuseet där han äntligen får uppleva impressionisterna om vilka han drömt: "Äntligen stod jag inför en verklig Renoir, en Monet, en Pissarro. Vilket ögonbad, vilken färg, vilket ljus, vilken charm!" skriver konstnären. Men så sker någonting avgörande. En dag vandrar Grünewald in på Salon d'Automne och hamnar här framför den lysande röda fyra kvadratmeter stora Desserten av Henri Matisse "Plötsligt stod jag framför en vägg som sjöng, nej vrålade av färg och strålade av ljus. Här stod jag inför något helt nytt och hänsynslöst i sin ohämmade frihet. Mina nyförvärvade vänner, impressionisterna, förbleknade, smulades sönder, torkade bort. Alla de regler jag förut lärt och använt var slopade, alla de lagar jag förut trott okränkbara var upphävda. Perspektiv, djupverkan genom valörer, alla sådana saker som man fått slita med i åratal, var obefintliga. Det var ett helt nytt språk som ljöd i dessa dukar. Men så underligt, jag tyckte mig förstå detta språk." Så blir Grünewald elev vid den beryktade Matisseakademien. Han utvecklas till en av våra klarast lysande modernistiska stjärnor och skall under de kommande decennierna röra om ordentligt i den svenska konstens värld. Han är banbrytande i såväl sitt måleri som konstnärskap. Han är den moderna konstens, expressionismens, främste förespråkare. De populära nöjena i Paris lockade, arenorna med de skådespel som där utspelades blev ett populärt motiv. Det är också här som Grünewald hämtar inspiration till vad som skall komma att bli några av hans främsta kompositioner: Cirkus, Tjurfäktning, Den röda och den vita hästenoch Apachedansen, samtliga utförda under åren 1917-18. Ragnar Josephson skriver i Julstämning 1960 (återgivet i utställningskatalogen till Det sjungande trädet som visades på Liljevalchs konsthall 1989-90) att Isaac Grünewald i sitt måleri under 1910-talet sökte bearbeta och återge det som kvarstod i minnet av vad han upplevt i verkligheten. Josephson citerar Isaac Grünewald "För mig betyder skillnaden i varmt och kallt ljus så enormt mycket att t o m lokalfärgerna måste ge vika för det kalla eller varma ljusets inverkan." På utställningen Det sjungande trädet visades bland annat målningen Cirkus från 1918 som auktionens förtätade målning är en förlaga till. Om Isaac Grünewalds expressiva dukar på 1910-talet skriver Josephson att "de har karaktären av förstorade skisser med radikala förenklingar; färgbehandlingen kan ibland få något alltför schematiskt, men ytan är fylld av dramatik." Just strålkastarnas raffinerade ljus fascinerade Isaac Grünewald särskilt. Redan 1916 finner vi det exempelvis i målningen Café Royale i Cirkus är kompositionen uppbyggd just med hjälp av det skarpa bländande strålkastarljuset där de kalla och varma färgfälten ställs mot varandra. I april 1918 håller Grünewald ett föredrag på Estetiska Föreningen i Uppsala, "Den nya renässansen inom konsten" som också publiceras i en liten skrift. Grünewald betonar här bland annat ljusets betydelse: "Den strålande starka elektriska belysningen, som avskaffat natten i storstaden, har skänkt oss förr oanade ljusfenomen. Det bländande blåvita ljuset från varietéens och cirkusens strålkastare, utplånar formen och gör slagskuggorna gula."