Beschreibung:

Objektsbeskrivning BURCHARDT PRECHT (1651-1738, hovbildhuggare 1681), spegel, stockholmsarbete i karolinsk barock, dekor av förgyllda gjutna blyornament, volutformat krön med oval, dekor av maskaron, växtornamentik och blomsterurnor, infattade glas i klart och blått, delvis kvicksilverfolierade och fasetterade, ramen med fasetterade originalkantglas i ultramarinblått, dekor av pärlstav och nollgaller, fasetterade innerkanter och kvicksilverfolierat mittglas, 132 x 69 cm; kantglasen med ställvisa lagningar LITTERATUR: Serge Roche Germain Courage & Pierre Devinoy: Mirrors, Tübingen 1985, omslaget, jämför spegel med blå kantglas av Burchardt Precht Torsten Sylvén & Elsebeth Welander-Berggren: Speglar, Spegelmakare och Fabrikörer i Sverige 1650-1850, Stockholm 2000, sidan 193f, jämför mycket snarlik spegel Få personer är så intimt förknippade med den karolinska barocken som slottsarkitekten Nicodemus Tessin hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl och hovbildhuggaren Burchardt Precht Inför höstens Klassiska auktion har Stockholms Auktionsverk fått uppdraget att sälja inte mindre än tre vackra speglar från Burchardt Prechts verkstad. Två av dessa har sina dyrbara originalglas i ultramarinblått kvar i ramarna. Spegeltrion kröns av Johan David Swartz porträtt, med sin magnifika originalram ritad av Tessin och utförd av Precht för riksänkedrottning Hedvig Eleonora. Burchardt Precht föddes i Bremen 1651 och fick sin utbildning hos brodern Christian, som liksom fadern var bildhuggare. 1674 kallades Precht till Stockholm för att biträda Nicolaes Millich vid inredning av Drottningholm för riksänkedrottning Hedvig Eleonora d.ä. Efter sju år i landet utnämndes Precht till hovbildhuggare och hade då ett nära samarbete med Nicodemus Tessin d.y. Tillsammans reste dessa 1687 till Frankrike och Italien för att studera, sedermera kom Tessin och Precht att introducera guldbarocken till Sverige. Som spegelmakare hämtade Precht sin inspiration från framförallt internationella förebilder i Frankrike. Han förenklade produktionen genom att gjuta dekorbeslag och lister i bly istället för att skulptera dem i trä. Kungsholms glasbruk kunde vid denna tid inte tillverka glas av tillräckligt hög kvalitet varför Precht importerade glas, från det forna hemlandet Tyskland, som sedan polerades och folierades i den prechtska verkstaden. Av Hedvig Eleonora d.ä.:s hovkassabok framgår tydligt att skurna tavelramar var ganska billigt att framställa i jämförelse med speglar, år 1699: Två stora speglar med glasramar och »kronament» öfverst, lister i upphöjdt löfverk af Italienskt arbete:. För stycket 450 D. S., år 1707: Tre tafvelramar till änkedrottningens porträtt, snid. o. förg. k 28 D. S.; Stor spegel med ram av kristall med allehanda historier in glas geschnitlen på uppsatsen och på ramen. 1,600 D. S.; En spegel s ofvan. Kallad italiensk. 1,600 D. S.