Beschreibung:

OTTO G CARLSUND 1897-1948 Hommage à Wäinö Aaltonen / Hommage à Boccioni Signerade O.G.C. Två stycken samramade collage, 20 x 28 cm. Utförda 1948. Medföljer även en signerad akvarell (troligtvis skiss till fond) samt osignerade collagedelar och pappersklipp till "Projekt för sjukhuskorridor med västlig belysning" . PROVENIENS Professor Oscar Reutersvärds samling, Stockholm . DE CARLSUNDSKA MOBILERNA "Den 23 mars 1950 lämnade Margareta Alexandra Carlsund en uppseendeväckande redogörelse för sin makes sista innovation som konstnär och muralmålare. Det var för en stor och sakkunnig åhörarskara på minnesutställningen på Galerie Artek i Helsingfors, framför allt konstnärer och arkitekter, med Alvar Aalto i spetsen. Hennes framträdande som talare på expon gällde nästan helt några skisser, som hon personligen lade stor vikt vid. Dessa uppfattades av henne som starkt relaterade till hennes makes sjukdom och död, eftersom de var skapade på sjukhuset och de uttalade hans sista vilja som konstnär. Hennes ambition var nu att ingående presentera och förklara dessa skisser. . Det gällde Carlsunds muraldekorationsprojekt med rörliga väggdelar! Margareta Alexandra hade för expon gjort ett stort collage under en väldig glasskiva med olika skissvarianter av Projekt för sjukhuskorridor med västlig belysning och placerat detta på central plats i en av salarna. Hon hade också tagit med en portfölj med flera andra "rörliga" projekt. Det var framför detta collage som Carlsunds innovation för första gången bekantgjordes för ett initierat publikum. Jag citerar ur Hufvudstabladets referat av föredraget: 'Fru Carlsund berättade att hennes make har flera beröringspunkter med Finland. Här finns från förut stora saker av hans hand. Doktor Björn Rubinstein köpte i tiden Carlsunds utkast till väggmålningarna för biblioteket i Einsteinobservatoriet i Potsdam, en beställning som aldrig kom att utföras. Också i de sista årens produktion sysslade han med väggmålningar till arbetsplatser, restauranger och sjukhus. Han led av monotonin i sjukrummet och gjorde upp planer på hur den skulle kunna brytas med konst, gärna i massframställning, monterad på skärmar, som kunde flyttas och variera interiören efter behag.' . En av varianterna har f.ö. finsk anknytning och dessutom en typisk carlsundsk lekfullhet inbyggd i sig. han kallade ju de rörliga och i sidled skjutbara elementen hos väggdekoren för ¨löpare¨. Och detta delprojekt var en Hommage à Wäinö Aaltonen och hans Nurmiskulptur. Det ljusblå mobila elementet var alltså en stiliserad siluettbild av den store långdistanslöparen på språng. Variant numro två var en Hommage à Boccioni och löparen anspelade i denna skiss på den italienska futuristens kända skulptur med framåtrusande man. En tredje variant hade som rörlig del en orangefärgad, nonfigurativ löpare med utstansade runda hål." Ur Oscar Reutersvärds bok om Otto G. Carlsund