Beschreibung:

Objektsbeskrivning PEHR LJUNG (ornamentsbildhuggare i Stockholm 1743-1819, kunglig hovbildhuggare 1788), ett par dörröverstycken, sengustavianska stockholmsarbeten, parställda, träskuren dekor, förgyllda och bemålade, ramen med pärlstav, växtornamentik i form av korslagda grenar med bandrosett, infattade porträttmedaljonger av gips föreställande antikiserande kvinno- och manshuvud, tillskrivna Michael Archangelo Tanzi (1763-1795), 130 x 42 cm; smärre dekorskador, torrsprickor och färgbortfall Jämför ritningsförslag av Pehr Ljung till skuret dörröverstycke och inredning för Lilla Förmaket på Tullgarn, i Nationalmuseums samlingar, NMH 240/2000 & NMH 235/2000 PROVENIENS: Ursprungligen från fastigheten Skeppsbron 46, kvarteret Cadmus, Gamla stan, Stockholm LITTERATUR: Slott och herresäten i Sverige, Södermanland, del I, Malmö 1968, sidan 219, jämför identiska porträttmedaljonger i matsalen på Heby herrgård, signerade A. Tanzi Ursula Sjöberg & Ingrid Sjöström: Masreliezrummen, Stockholm 2015, sidan 90ff, jämför dörröverstycke PEHR LJUNG 200 ÅR 1819-2019 Pehr Ljung tillhör en av de tongivande ornamentbildhuggarna under den gustavianska eran. Fadern Johan Ljung var verksam vid Stockholms slott som hovbildhuggare och arbetade med att färdigställa inredningen i det nya kungaresidenset. Sonen Pehr fick sin första utbildning i faderns ateljé och studerade även för Jean Eric Rehn vid Kungliga Akademien för de fria konsterna. 1777 startade Ljung egen verkstad och utnämndes 1780 till agrée vid Akademien. Genom sina arbeten vid Haga för kungen, Gustav III, erhöll Pehr Ljung 1788 titeln kunglig hovbildhuggare och 1794 upptogs han som slottsbildhuggare. I motsats till sina jämnåriga konstnärskollegor, däribland Masreliez och Sergel, gjorde inte Ljung några studieresor utomlands. Istället förvärvade han en omfattande samling med planschverk och mönsterblad, vilka utgjorde inspirationskällor för många av hans arbeten. I hans bouppteckning framgår att verk av såväl Piranesi och Winckelmann samsades med arbeten av Blondel, Meissonnier, Le Pautre och Oppenord. Det tidigast kända mer betydande uppdraget utförde Pehr Ljung 1778-1779 med utförandet av galjonsfiguren och akterspegelns dekor till Amphion, Gustav III:s berömda skonert. 1783 signerade han sex små reliefer, utförda för hertig Fredrik Adolfs lilla sängkammare på Stockholms slott. Förlagorna till dessa hämtades från ett planschverk, Antichità di Ercolano, i hertigens bibliotek. Enligt en anonym biografi om Pehr Ljung, som finns som manuskript i Kungliga Biblioteket, var det bildhuggarens arbeten för hertigens räkning, såväl för hans våning på Stockholms slott som hans lustslott Tullgarn, som fick Gustav III att i hög grad intressera sig för konstnären att han under en tid regelbundet besökte hans ateljén. Under åren 1787-1791 levererade Ljung arbeten till turkiska och kinesiska paviljongerna, Amor och Psyche-templet, samt Gustav III:s egen paviljong på Haga, arbeten vilka utfördes i nära samarbete med i första hand Masreliez. Under 1790-talets första hälft utförde L ytterligare arbeten för Tullgarns slott och biträdde även vid inredningen av prinsessan Sophia Albertinas palats, nuvarande Utrikesdepartementet. I den anonyma biografin över Ljung nämns särskilt att bildhuggaren introducerade en "alldeles ny antique styl" inom möbelkonsten. Utmärkta exempel på denna sida av hans bildhuggarkonst är de tre konsolborden i röda förmaket på Tullgarn, utförda 1794, med dekor karyatider och bordsskivor av porfyr. I matsalen vid Gustav III:s paviljong på Haga förebådar ett par konsolbord och servanter den kommande empirestilens intåg, medan det speciella konsolbordet för Laokoongruppen i Divansförmaket imiterar antikens mörkpatinerade bronsbord, men skulpterat av Ljung i trä. Genom dessa arbeten framgår hans förmåga att översätta Louis Masreliez och Louis Jean Desprez idéer från ritningar till tredimensionella möbler. Dörröverstyckenas utformning har stora likheter med bevarade ritningsförslag av Pehr